Behöver du hjälp av en tandhygienist i Sundbyberg? Vi lär dig sköta om dina tänder på bästa vis och förebygga karies, tandsten och problem med tandköttet.

Så arbetar våra tandhygienister

Bland tandvårdspatienter råder ibland förvirring kring yrkestitlarna tandläkare och tandhygienist. Vem gör vad och till vem är det jag ska vända mig för att få rätt behandling? I korthet kan man säga att en tandhygienist arbetar med tändernas utsida medan en tandläkare även kan arbeta med tändernas insida. En tandhygienist kan också sägas arbeta mer förebyggande medan en tandläkare även arbetar med att åtgärda skador och sjukdomar på och i tänderna. Dock är gränsen mellan vad en tandhygienist och en tandläkare gör inte knivskarp och det finns områden där man kan få hjälp av både en tandläkare och en tandhygienist.

”En tandhygienist är speciellt utbildad för att sprida kunskap till patienterna om hur de bäst bör sköta sina tänder, men även för att behandla redan uppkomna problem med tänderna, som till exempel att behandla tandlossning och att ta bort tandsten”

Hos oss på Solna Dental, liksom på de flesta tandvårdsmottagningar, jobbar både tandhygienister och tandläkare. Det tycker vi är ett måste för att kunna erbjuda fullgod service åt våra kunder. Det gör helt enkelt tandvården mer effektiv att ha ett bredare fält av kunskap att ösa ur. En tandhygienist är speciellt utbildad för att sprida kunskap till patienterna om hur de bäst bör sköta sina tänder, men även för att behandla redan uppkomna problem med tänderna, som till exempel att behandla tandlossning och att ta bort tandsten

Vilken utbildning har en tandhygienist?

Den som vill bli tandhygienist måste gå tandhygienistprogrammet, som finns på de flesta av Sveriges universitet och högskolor. Utbildningen är två år och ger kunskaper dels i hur man undersöker patienters munhälsa, ställer diagnoser och behandlar sjukdomar som karies och tandlossning, samt tar bort tandsten och plack, putsar och polerar tänder och tar röntgenbilder. Stort fokus läggs också på samtalsteknik, hur man kommunicerar med patienterna och förmedlar kunskap om hur man på bästa sätt sköter om sina tänder hemma. Därför innehåller utbildningen förutom odontologiska – tandrelaterade - ämnen även samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen.

En tandläkare har en annan utbildning, som är på fem år och har ett större fokus på biologi och allmänmedicin. Den som vill bli tandläkare efter en avslutad tandhygienistutbildning måste gå hela tandläkarprogrammet från början.

Hur jobbar en tandläkare och en tandhygienist ihop?

På en mottagning som har både tandhygienister och tandläkare kan tandhygienisten frigöra tid åt tandläkaren att utföra mer avancerade behandlingar. När du kommer för en undersökning är det vanligtvis en tandhygienist som undersöker dina tänder, tar röntgenbilder och i många fall utför behandlingar såsom att slipa bort tandsten, putsa och polera tänderna. Har du drabbats av någon tandsjukdom som kräver ingrepp inne i tänderna blir du hänvisad till en tandläkare, som kan utföra till exempel lagningar och rotfyllningar.

Ett radarpar på kliniken

Att kunna erbjuda både tandhygienister och tandläkare är självklart för oss på Solna Dental. När du kontaktar oss för något besvär ser vi alltid till att du hamnar hos rätt person direkt. Tandvårdsstödet gäller både för besök hos tandläkare och tandhygienist, och har du tur och sköter dina tänder noga är det framför allt våra tandhygienister du kommer att lära känna.

Kontakta oss om du har fler frågor om skillnaden mellan tandhygienister och tandläkare!

57% av svenskarna har problem med ilningar i tänderna, permanent eller då och då. Ilningarna uppstår i regel vid intag av väldigt varm eller kall mat eller dryck.

De flesta upplever problem med ilningar i tänderna någon gång under sin livstid. Vanligast är problemet för människor mellan 20 och 40 års ålder.

”Det finns flera orsaker till ilningar i tänderna, och det finns också mycket du kan göra för att bli av med dem. Framför allt bör man alltid upprätthålla en god munhygien för att förebygga ilningar”

Ilningar i tänderna uppstår när tändernas emalj, det yttersta skiktet av tanden, på något sätt blivit skadat och blottlagt dentinet, den hårdvävnad som finns innanför emaljen för att skydda det inre av tanden. Dentinet är mycket känsligt för värme och kyla och svarar med att skicka ut signaler om smärta. Det finns flera orsaker till ilningar i tänderna, och det finns också mycket du kan göra för att bli av med dem. Framför allt bör man alltid upprätthålla en god munhygien för att förebygga ilningar. Har du ilningar i tänderna som inte går över bör du alltid uppsöka en tandläkare eller tandhygienist som kan diagnosticera problemet och vidta lämpliga åtgärder.

Förebyggande åtgärder mot ilningar i tänderna

Det finns mycket du kan göra för att slippa ilningar i tänderna. Tandläkarens råd nummer ett, regelbunden borstning med fluor två gånger om dag, gäller naturligtvis även här. Du bör också se till att få bort matrester mellan tänderna för att förhindra att det bildas tandsten. Detta gör du med tandtråd och mellanrumsborstar.

Sura livsmedel som juicer, vin, läsk och sura frukter kan orsaka frätskador på tänderna och leda till ilningar. Försök först och främst att minska intaget av sura livsmedel och avsluta alltid ett intag av sura produkter med någon basisk produkt, till exempel mjölk, ost eller yoghurt.

Blottade tandhalsar (Abrasion)

Blottade tandhalsar är den vanligaste orsaken till att det ilar i tänderna. En vanlig orsak till abrasion, som det kallas, är faktiskt tandborstning. Dock tandborstning på fel sätt, nämligen att vi borstar för hårt eller använder en för hård tandborste. Tandköttet retas då och drar sig tillbaka, vilket gör att dentinet blottläggs.

Här gäller det att gå över till en mjukare borste och en bättre tandborstteknik. Det finns även speciell tandkräm med kaliumnitrat som kan hjälpa till att skapa ett skyddande skikt för tandhalsarna. Vidare kan en tandläkare göra en fluorlackering av de blottade tandhalsarna för att skydda dentinet.

Behandling vid karies

Karies beror på att bakterier gjort hål på tandemaljen och tagit sig in i tanden, vilket i sin tur gör dentinet mottagligt för smärta. Här måste du gå till en tandläkare för att få hjälp att avlägsna alla bakterier och göra en lagning av tandemaljen.

Ilningar vid sprickor och skador på tänderna (Attrition)

Attrition uppstår vid yttre våld mot tanden, som ett slag eller långvarig tandgnissling. Har du problem med att du gnisslar tänderna på natten kan du få hjälp att prova ut en bettskena som förhindrar tandgnissling. Har skador på emaljen uppstått måste tandläkaren först och främst göra en lagning av tänderna och sedan hjälpa dig att hitta sätt att undvika problemen i framtiden.

Ilningar vid tanderosion

Tanderosion, eller frätskador, beror som nämnts ovan på stora intag av sura livsmedel. Frätskador på tänderna måste alltid lagas av en tandläkare, de går inte över av sig själva. Dessutom kommer de tillbaka om man fortsätter med ett för högt intag av sura livsmedel. Vill man undvika tanderosion är det alltid bra att äta eller dricka något basiskt i samband med intag av något surt, ett par exempel kan vara att äta lite ost till vinet, eller lite yoghurt till citrusfrukten.

Till sist

Har du ilningar i tänderna som inte försvinner torts att du borstat regelbundet med en mjuk tandborste? Då ska du alltid vända dig till en tandläkare. Risken är stor att du måste få behandling och att skjuta upp besöket kommer bara att göra problemen värre. Välkommen att kontakta oss om du lider av ilningar i tänderna, eller har några andra frågor!

Har du missfärgade ränder på tänderna och funderar på vad du kan göra åt det? Här kan du läsa om båda delarna. Randiga tänder – orsaker och åtgärder.

Missfärgningar kan ha många olika orsaker

Att man får ränder och missfärgningarna på tänderna är vanligt och vad det beror på kan ha flera olika förklaringar. För någon har det med yttre påfrestningar att göra och för någon annan kan det vara gener eller till och med en sjukdom som ligger bakom. Följande kan vara orsaker till att man fått randiga tänder: 

• Mat och dryck – Självklart kommer allt man stoppar i munnen att påverka tänderna på ett eller annat sätt. Socker, salt och syra ger alla slitningar på tänder och med tiden kan det leda till ränder och missfärgningar.
  
  
• Koffein och tobak – Kaffe kan missfärga tänderna rejält om man är in inbiten kaffedrickare som dricker många koppar om dagen. Ofta ger det en gul nyans över hela tanden men det kan också vara en av orsakerna till att dom blivit randiga.
  
  Även tobak är en stor bov i dramat, då det också har en förmåga att lämna synliga spår efter sig. Detta gäller både cigaretter och snus och är man en flitig användare bör man fundera på att sluta – för sina tänders skull.
  
  
• Ålder och gener – Med åldern är det naturligt att tänderna ändrar färg, vilket också kan bidra till att dom blir randiga. Tänderna slits precis som resten av kroppen ju äldre man blir och även om man tar väl hand om sina tänder kan missfärgade ränder och annat uppstå.
  
  Men varför har då även barn randiga tänder? Delvis kan det bero på mat och dryck men delvis kan det även ha med genetiken att göra. Sämre tänder kan nämligen vara ärftligt och har man en förälder med sämre tandkvalité kan man även som barn också drabbas av det.
  
  
• Sjukdomar och mediciner: Det finns flera sjukdomar men kanske framförallt mediciner som bidrar till att man får sämre tänder. Detta är givetvis olyckligt och svårt att göra något åt och man får helt enkelt tillsammans med sin tandläkare ta reda på vad man behöver göra för att förebygga.
  
  

Hur vet man vad som orsakar ränder på sina egna tänder?

Vet du till exempel med dig att du dricker väldigt mycket kaffe skulle förklaringen till just dina ränder kunna ligga där. Detsamma gäller om du är rökare. För att säkert veta vad som gett dig randiga tänder är det däremot bäst att vända sig till någon som är proffs på området – det vill säga en tandläkare.

En undersökning tillsammans med information kring dina vanor kring vad du stoppar i munnen kan ge tandläkaren en ganska tydlig bild av vad som orsakar ränderna. Att gissa sig fram på egen hand är förvisso möjligt men det är alltid bättre att rådfråga med någon som kan och vet vad han eller hon pratar om.

Vad kan man göra åt problemet?

Har man fått randiga tänder, vare sig det beror på mat och dryck, tobak eller något annat så är det något som kan kännas jobbigt för många. Det där vita leendet är ett minne blott och det finns till och med dom som undviker att visa tänderna i sociala sammanhang. Det finns dock saker man kan göra för att bli av med missfärgningar.

Tandblekning – För att få bort ränder och andra missfärgningar från sina tänder behöver man genomföra en tandblekning. Det finns många olika sätt att göra detta på och vilken metod som bör användas är individuellt och avgörs bäst av tandläkare.

Idag finns också många produkter för just tandblekning att köpa i olika skönhetsbutiker för att sedan genomföra på egen hand men detta är inget som rekommenderas – åtminstone inte för just det här problemet.

Förebyggande åtgärder – För att undvika besvärliga ränder från första början är det viktigt att man tänker på att förebygga. Detta gör man helt enkelt genom en bra tandvårdsrutin och jämna besök hos sin tandläkare. Då kan problemet upptäckas i ett tidigt skede och man kan få bra tips och råd kring vad man behöver förbättra och göra för att det inte ska bli värre.

Andra liknande artiklar

Mjölktänder och permanenta tänder - dubbla tänder

Så blir du av med ilningar i tänderna

Mjuk eller hård tandborste

Narkos vid tandvård

Tandkräm har alla hemma men dom flesta kanske inte vet att det går att använda till annat än tandborstning. Nedan finner du några andra användningsområden för tandkräm.

Putsa ditt silver

Silver har en tendens att se smutsigt, matt och ”dassigt” ut efter ett tag, vare sig det används eller om det ligger och samlar damm i en byrålåda. Det gäller både exempelvis smycken och bestick men med hjälp av vatten, tandkräm och en microfiberduk fixar man lätt problemet.

Blöt silvret i lite ljummet vatten och skrubba sedan försiktigt men noggrant med tandkrämen. Skölj bort skummet och använd en mjuk trasa för att torka rent. Det är särskilt viktigt att man använder just en mjuk trasa så att man inte repar silvret.

Detta kan man göra då och då men inte för ofta, eftersom tandkrämen har en slipande effekt.

Ta bort fläckar

Tandkräm gör susen även på fläckar som är svåra att få bort från väggar, bord och andra möbler. Ta en liten klick tandkräm på en trasa och gnugga ordentligt tills fläcken löses upp och försvinner. Torka sedan av med en fuktig trasa så att inga tandkrämsrester finns kvar.

Tandkrämen är extra effektiv på märken och fläckar som orsakats av pennor och kritor men fungerar även på annat – åtminstone är det värt ett försök innan man ger sig till affären för att införskaffa andra fläckborttagare.

Städa badrummet

Tandkräm fungerar som en slags poleringsmedel för tänderna så varför skulle det inte gå att polera andra saker? Faktum är att det går hur bra som helst. Vattenkranar, handtag och andra kromade ting i badrummet kan enkelt rengöras med tandkräm. Envisa smutsfläckar släpper lätt och lämnar ett strålande resultat.

Precis som med ovan nämnda tar man lite tandkräm på en trasa eller svamp och gnuggar noggrant föremålet som behöver poleras. Resterna torkas sedan bort med en annan trasa och badrummet kommer se skinande rent och ovanligt inbjudande ut.

För skinande skor

Vita sneakers är en trend som aldrig tycks dö ut men visst är det tråkigt när den vita färgen skiftar i brunt från all smuts man går igenom utomhus? Med dina munhygiensartiklar kan du dock lösa det problemet genom att genomföra en skoputsning med både tandkräm och tandborste.

Dom flesta missfärgningarna går att ta bort och med tandborsten blir det lätt att komma åt överallt. Använd förslagsvis en annan tandborste än den du använder vanligen – det blir inte så trevligt att stoppa den i munnen igen efter att ha skrubbat skorna från lera, hundbajs och andra motbjudande ting man han ha trampat i.

Torka till sist av skorna med en lätt fuktad trasa innan du tar på dig dom och traskar iväg igen.

Återställ repor

Första repan på den nya mobilen känns alltid extra mycket. Tids nog är det dock nästan omöjligt att komma undan repor på olika typer av displayer helt och hållet. För att återställa reporna kan man gnugga in lite tandkräm över skärmen, för att sedan torka av med en trasa.

Bra att veta är att det endast fungerar på lätta repor – är skärmen sprucken eller om reporna är väldigt djupa är det bättre att lämna in den och få den bytt.

Detta knep användes flitigt på CD-skivornas tid men dom ser man ju inte så mycket av nu för tiden.

Spackla igen spikhål

När spikhålen i väggen blir allt för många ser det inte särskilt roligt ut. Vanligtvis spacklar man igen dessa med en speciell massa men det går lika bra att använda sig av tandkräm – i alla fall om hålen är små. Dutta i lite tandkräm i hålen och ta bort överflöd med fingret på en gång. Låt torka och slipa sedan lätt med tandpapper. Hålen i väggen är sedan ett minne blott!

Tandkrämstuben i badrumsskåpet kan minst sagt komma till nytta många fler gånger än när det är dags att borsta tänderna. Dess polerande egenskaper funkar bra på många typer av material och konsistensen kan komma till nytta på sina håll också.

Dessutom doftar det gott och är relativt billigt att köpa, så se till att alltid ha en extra tub hemma för alternativ användning. Det är en bra idé av åtminstone 6 olika anledningar.

Annat intressant att läsa

Så kan du förebygga tandsten

Sverige topp fem i tandhälsa

Vad är en rotfyllning?

Vilken mat är sämst för tänderna?

Vad ska man ha för arbetskläder som tandläkare och finns det något som man måste tänka på?

Som tandläkare så har man speciella arbetskläder och på samma sätt som inom vården så ska dessa fylla vissa speciella funktioner. Dels så ska arbetskläderna signalera vem man är. Det är viktigt sett ur ett psykologiskt och trygghetsperspektiv.

Som patient så kan man vara nervös och känna sig osäker inför ett tandläkarbesök. Mycket av denna rädsla kan avväpnas genom klädseln som, faktiskt, kan hjälpa till att bygga ett större förtroende för den egna personen. Jämför gärna den propra, rena klädsel som en tandläkare har på sig mot om du skulle bli behandlad av samma tandläkare klädd i sina civila kläder. Klädseln skapar trygghet, lugn och den skänker en professionalism.

Funktion, utseende och ergonomi

Det handlar alltså om arbetskläder som kan ge patienter lugn och större trygghet och som samtidigt ökar respekten för tandläkaren. Det är inga nyheter att de senare fungerar; det är bara att se varför vissa yrkesgrupper klär sig på ett visst sätt. Uniformer och arbetskläder gör att man får mer respekt i det dagliga värvet.

Men, det finns även andra aspekter av arbetskläder för en tandläkare. Vi går igenom några av de krav som kläderna i fråga måste uppfylla:

• Renlighet och hygien. Som tandläkare så behandlar man hela tiden patienter och det kan innebära att exempelvis blodstänk kan hamna på kläderna. Detsamma gäller exempelvis bakterier som kan överföras från en patient till en annan. Vikten av att kunna tvätta kläderna på ett effektivt sätt blir därför stor. Naturligtvis så har en tandläkare och en mottagning flera uppsättningar av arbetskläder som går att byta vid behov.
• Funktionalitet. Både tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor måste kunna röra sig obehindrat och där särskilt tröjorna måste ge utrymme för både händer och armar att arbeta. Kläderna måste vara bekväma och funktionella. Här har mycket skett och idag så ser man att tygerna drar mer åt stretch än vad som förr var fallet. På samma sätt som exempelvis gymkläder blivit bättre så har man också utvecklat kläderna för sjukvården; de andas bättre och de ger en tydligare rörelsefrihet - samtidigt som de sitter skönt på kroppen. Ett fall framåt!
• Fin design. Det här hör ihop med punkten ovan. Idag finns ett större urval för arbetskläder och man kan välja mellan både färger, passformer och snitt på exempelvis byxor och tröjor. Det är inte ovanligt att se att mottagningar arbetar enhetligt i detta. Man har en typ av färg - exempelvis rosa eller turkos - som löper som en röd tråd genom hela verksamheten. Från receptionisten, till logotypen och sedan vidare till både tandläkare och tandsköterskor. Det ger ett stilrent intryck som ökar på professionalismen.
• Ergonomi. Den här frågan gäller mestadels skorna. Tandläkaryrket innebär en hel del promenader och därför måste man ha arbetsskor som är bekväma att gå i. Vissa löser detta genom att använda sig av speciella inneskor - tänk gymnastikskor - medan andra väljer mer fotriktiga skor eller vanliga tofflor. Här har man ofta en större rörelsefrihet än gällande andra detaljer i klädseln. Alla vet vilken skillnad rätt skor kan göra och alla är även medvetna om vilken pina det är att vandra omkring i fel sådana.

Har du funderingar på att bli tandhygienist? För att bli tandhygienist krävs 2-3 års studier och en legitimation från Socialstyrelsen.

En tandhygienist arbetar framför allt profylaktiskt, det vill säga förebyggande, med människors mun- och tandhälsa. I det arbetet ingår praktisk och teoretisk undervisning kring tandhälsa, och att informera och visa patienter hur de bäst kan sköta sin munhygien.

Egenvården är en av hörnstenarna i den svenska tandvården och historiskt sett har många politiska åtgärder genomförts för att göra svenskarna mer medvetna om riskerna med att missköta sina tänder. Fluortanten är ett exempel. En tandhygienist arbetar aktivt med att främja egenvård hos patienterna.

En tandhygienist kan förutom det profylaktiska arbetet också behandla lindrigare tandsjukdomar, laga hål och ta bort tandsten.

”Tandhygienistutbildningen finns i två varianter, en tvåårig utbildning på 120 poäng efter vilken man får en tandhygienistexamen, och en treårig på 180 poäng, där man använder det tredje året till fördjupning”

Den som vill bli tandhygienist måste i grunden ha en gymnasieutbildning enligt vissa kravspecifikationer. Förutom grundläggande behörighet krävs Matematik 2, Naturkunskap 2 och Samhällskunskap 1b. Då är man behörig att söka till tandhygienistutbildningen, som finns på ett flertal högskolor och universitet i Sverige.

Tandhygienistutbildningen finns i två varianter, en tvåårig utbildning på 120 poäng efter vilken man får en tandhygienistexamen, och en treårig på 180 poäng, där man använder det tredje året till fördjupning och sedan tar ut en kandidatexamen i oral hälsa.

Tandhygienist är ett legitimationsyrke

Tandhygienist är ett så kallat legitimationsyrke, vilket innebär att man måste ha en legitimation utfärdad av Socialstyrelsen för att få arbeta som tandhygienist. Några andra legitimationsyrken är till exempel läkare, tandläkare, naprapat och psykolog. Det finns 21 legitimationsyrken i Sverige.

Man kan ansöka om sin legitimation efter att man gått två år på tandhygienistutbildningen och tagit examen. Det kostar 700 kronor och görs enklast på Socialstyrelsens hemsida med en e-tjänst. Det tar ungefär tre veckor att få sin ansökan behandlad och om den godkänns får man förskrivningsrätt direkt och kan börja arbeta som tandhygienist.

Treårig utbildning ett krav i många fall

Många arbetsgivare kräver att de som söker tjänst som tandhygienist ska ha gått tre år på tandhygienistutbildningen, och alltså fördjupat sig i något ämne inom odontologi samt skrivit en kandidatuppsats. Det gäller dock inte alla arbetsgivare, så ta gärna reda på innan du söker till utbildningen på vilka arbetsplatser och inom vilka områden som det ställs krav på att man gått ett tredje år.

Kan man vidareutbilda sig från tandhygienist till tandläkare?

En vanlig fråga är om det går att vidareutbilda sig från tandhygienist till tandläkare utan att behöva läsa hela tandläkarutbildningen. Svaret på den frågan är nej, det går inte. Det rör sig om två helt olika utbildningar. Vill man hårdra det kan man säga att tandläkarutbildningen i högre grad har ett medicinskt fokus, medan tandhygienistutbildningen mer har ett psykologiskt och pedagogiskt angreppssätt, även om båda utbildningarna så klart innehåller element av både medicin, psykologi och pedagogik.

Men den som är tandhygienist och vill utbilda sig till tandläkare kan alltså inte ta någon genväg, utan måste söka till och genomföra hela tandläkarutbildningen från start. Om du är osäker på om du vill bli tandhygienist eller tandläkare är det därför viktigt att du tar reda på så mycket som möjligt om de båda yrkena och tänker efter noga innan du väljer utbildning att söka till.

Tandvården i Sverige har genomgått många förändringar genom åren. Den har länge setts som en viktig del av folkhälsopolitiken och svenskarnas tandhälsa har också stadigt förbättrats, framför allt sedan mitten av nittonhundratalet med införandet av fluortandkräm på sextiotalet och det allmänna tandvårdsstödet på sjuttiotalet. Varje år genomförs justeringar och förbättringar av tandvården, och vissa bedömare tror och hoppas på att tandvården till slut kommer att införlivas med den allmänna sjukvården.

”Idag är den så kallade tandvårdsförsäkringen fullt tillräcklig för att en person som sköter sin tandhygien och går regelbundet till tandläkaren ska ha alla möjligheter till friska tänder livet ut”

Tandvårdsstödet, även känt som tandvårdsförsäkringen, är statens insats för den enskildes tandhälsa. Stödet finns för att uppmuntra alla svenskar att gå till tandläkaren regelbundet, och beroende på hur gammal du är är bidragsdelen av stödet på antingen 300 eller 600 kronor per år. Du kan även spara bidragsdelen för att få dubbla summan att spendera nästa år. Du kan dock inte lägga ihop fler än två årsbelopp.

Den andra delen av tandvårdsförsäkringen, högkostnadsskyddet, är till för att förhindra att kostnader för särskilt dyr tandvård inte blir ohanterliga för den enskilde. En del tandvårdsinsatser, som till exempel implantat, kan kosta tiotusentals kronor, och med hjälp av högkostnadsskyddet kan patienten få ersättning om räkningen blir för hög. Både det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet har förändrats genom åren och kommer med största sannolikhet att göra det även i framtiden. Redan idag är dock den så kallade tandvårdsförsäkringen fullt tillräcklig för att en person som sköter sin tandhygien och går regelbundet till tandläkaren ska ha alla möjligheter till friska tänder livet ut.

Hur fungerar tandvårdsstödet?

Varje år sätts en summa pengar undan för varje medborgare, som kan användas till vilken tandvård som helst så länge den inte uppenbarligen strider mot vedertagen forskning eller beprövad erfarenhet. Summan finns registrerad centralt och innebär att du inte behöver göra något speciellt för att få motsvarande kostnad avdragen när du ska betala för din tandvård.

Tandvårdsstödet är på 600 kronor per år om du är mellan 24 och 29 år. Mellan 30 och 64 års ålder är bidraget på 300 kronor per år och efter 65 är det åter på 600 kronor. Med tanke på att en rutinundersökning kostar ungefär 800 kronor går det alltså att få tandvård gratis eller nästan gratis vartannat år.

Många känner inte till tandvårdsstödet

Tyvärr finns en utbredd uppfattning i Sverige om att tandvården är dyr, och många, särskilt äldre människor, drar sig för att gå till tandläkaren. Här uppstår ett moment 22, eftersom man genom att undvika tandläkaren utsätter sig för större risk att drabbas av allvarliga problem med tänderna, något som givetvis innebär höga kostnader. Om alla svenskar utnyttjade sitt tandvårdsbidrag och regelbundet besökte tandläkaren skulle vi antagligen ha den bästa tandhälsan i världen. Men tråkigt nog är det många som inte känner till tandvårdsstödet, eller tycker att den lilla kostnad som blir är onödig och väljer att lägga pengarna på något annat.

På sikt hoppas många på att tandvården i Sverige ska bli helt gratis. Om detta i sin tur leder till att fler går till tandläkaren är dock långt ifrån säkert, med tanke på hur många som väljer bort regelbundna tandläkarbesök trots att kostnaden är näst intill obefintlig.

Att det är viktigt att gå till tandläkaren är nog de flesta av oss överens om, däremot är det inte alla av oss som lever som vi lär. Det är vanligt, faktiskt i alla åldrar, att dra sig för att gå till tandläkaren. Man kanske tycker att man har bra koll på sin tandhygien och lider inte av några besvär, utom kanske lite ilningar ibland. Tandläkaren ses som en onödig utgift, som dessutom lätt kan leda till större utgifter.

”Man bokar inte in någon tid, förrän det plötsligt börjar göra ont en dag. Då har man dock, tyvärr, väntat för länge”

Vissa blir kallade oftare än vad de anser att de behöver, och avbokar därför sina tider och tänker att de själva kan ta kontakt med tandläkaren när de känner att det är dags. Men månaderna och åren går och man bokar inte in någon tid, förrän det plötsligt börjar göra ont en dag. Då har man dock, tyvärr, väntat för länge.

En gång om året eller mer sällan?

Att bli kallad en gång om året är i regel lite väl mycket, om man inte tidigare har haft stora problem med tänderna eller till exempel har ett implantat isatt. Det är vanligen bara så kallade högriskpatienter som behöver gå på undersökning en gång per år, för de flesta med en normal tandhälsa är ett besök vartannat eller vart tredje år oftast tillräckligt. Att vara högriskpatient innebär att man ofta har problem med blödningar i tandköttet och tendenser till parodontit, tandlossning. Mycket har att göra med hur väl man sköter sina tänder.

Mer kalk i saliven ökar risken för tandsten

Vissa människor har mer kalk i sin saliv än genomsnittet, och för dessa personer är det vanligt att man lättare får tandsten. Tandsten bildas oftast på baksidan av framtänderna i underkäken, och på utsidan av kindtänderna i överkäken. Det beror på att dessa tänder sitter närmast de körtlar som utsöndrar saliven. Tandsten som får sitta länge bildar en fin grogrund för bakterier, som i sin tur kan orsaka inflammationer och till slut tandlossning. När tandstenen blivit för hård måste den tas bort av en tandläkare eller tandhygienist, så för människor med mycket tandsten kan det vara befogat att gå en gång per år, och ibland ännu oftare.

Hur väl tar du hand om dina tänder?

I slutändan handlar det, som så ofta med tandvård, hur väl du själv tar hand om dina tänder. Den som är noggrann med sina tänder och tänker på att inte småäta under dagarna, kan på många sätt sägas ha försäkrat sig mot att gå till tandläkaren ofta. Sköter man sin tandhygien noggrant, det vill säga borstar med fluor två gånger om dagen samt använder tandtråd och mellanrumsborstar, räcker det sannolikt att besöka tandläkaren vart tredje år. Men vet man med sig att man slarvar ibland, eller äter mycket godis, kan det vara bra att gå oftare. Man kan ha hål utan att veta om det, och de börjar bara göra ont när hålet blivit så djupt att bakterierna närmar sig tandnerven. Då kan det plötsligt bli riktigt dyrt att gå till tandläkaren.

När ett barn har fått alla tjugo mjölktänderna och börjar tappa dem, vilket vanligtvis inträffar runt sexårsåldern, börjar de permanenta tänderna, vuxentänderna att krypa fram. Under den period som både permanenta tänder och mjölktänder samsas i munnen kallas det att barnet har växelbett. Under denna växlingsperiod trycker de permanenta tänderna på underifrån och får mjölktändernas rötter att lösas upp, tills de bara hålls fast av tandköttet och kan vickas loss av barnet. Det är en period när tänderna står lite som de vill, de spretar och de är inte ovanligt med stora gluggar och små tänder bredvid jättestora.

”De permanenta tänderna är designade för att passa i ansiktet när barnet blir vuxet. Under växlingsperioden är det normalt att se lite tokig ut i munnen”

Av naturliga skäl ser de permanenta tänderna stora ut i barnets mun, de är ju designade för att passa i ansiktet när barnet blir vuxet. Under växlingsperioden är det normalt att se lite tokig ut i munnen. En effekt av tandväxlingen som en del föräldrar och även barn kan bekymra sig över är om barnet får dubbla tandrader. Det sker oftast i underkäken genom att en permanent tand dyker upp bakom mjölktanden i stället för att tränga bort den. Det beror på att tänderna inte befinner sig på samma position och den permanenta tanden har misslyckats med att få bort hela roten till mjölktanden. Detta är dock något som brukar reglera sig själv.

Om barnet har dubbla tänder

Dubbla tänder är vanligast i underkäken. I normala fall räcker det med att uppmuntra barnet att vicka på mjölktanden så kommer den att lossna till slut. Det kan dock ta några veckor. När den till slut trillar ut kommer barnets tungrörelser att göra att den permanenta tanden flyttar fram och hittar sin naturliga position. Skulle det inte ske är det dock bäst att kontakta oss så kan vi se om det behövs någon åtgärd.

Likaså bör du kontakta oss om barnet får dubbla tänder i den övre tandraden och mjölktanden inte visar några tecken på att sitta löst. Det kan då bli nödvändigt att dra ut mjölktanden för att hjälpa den permanenta tanden att snabbt hitta sin rätta plats, annars kan det bli problem med tändernas placering när barnet blir äldre. Det är dock viktigt att komma ihåg att allt detta är helt normalt och också väldigt lätt att åtgärda.

Olika för alla

Tandväxlingen är en stor operation som kroppen genomför på egen hand och det är vanligt att saker och ting inte går som på räls. Ibland kan det hända att mjölktanden sitter så hårt att den permanenta tanden inte förmår tränga upp. Då måste mjölktanden dras ut. Det kan också hända att det inte finns någon permanent tand under mjölktanden. Då väljer tandläkaren oftast att låta mjölktanden sitta kvar och agera vuxentand. Det är inte heller ovanligt. Skulle den senare trilla ut kan den ersättas av ett implantat. Detta är dock något som görs först i vuxen ålder när käkarna växt färdigt.

Fortsätter tänderna vara sneda efter att barnet har tappat alla mjölktänder och de permanenta tänderna kommit upp, kan de regleras med tandställning. Det går relativt fort, runt ett år ungefär och efter det sitter tänderna som de ska. Därför behöver man som förälder eller barn sälla oroa sig över vad som händer med tänderna under tandväxlingen. Det är med största säkerhet helt normalt!

När ett kariesangrepp gått för långt så kan pulpan som sitter i rotkanalerna bli inflammerad eller infekterad. Den måste i så fall avlägsnas för att förhindra spridning. Det som sker är att en tandläkare avlägsnar pulpan och därefter fyller tanden med en slags cement: detta kallas för en rotfyllning.

En rotfyllning kan även ske om du blivit utsatt för ett slag och där din tand, så att säga, har dött. Det syns i så fall genom att tanden i fråga får en mörkare färg än normalt. Syftet med en rotfyllning är att förhindra spridning av bakterier i munhålan och det är viktigt att en sådan genomförs så fort som möjligt; om det drar ut på tiden så kan hela tandhälsan komma att påverkas negativt. De bakterier som ditt immunförsvar inte klarar av att stöta bort tas bort genom en rotfyllning - det är den förenklade förklaringen.

Så går en rotfyllning till

Det första steget är att tandläkaren frigör tanden med hjälp av en så kallad kofferdamm - en gummiduk som förhindrar saliv och bakterier från att komma i kontakt med tand och rotkanalen. Tanden i fråga frigörs därefter från bakterier och pulpan avlägsnas.

Därefter så fyller man på med rotfyllningsmaterial. Rotkanalerna filas rena och spolas sedan med ett speciellt, bakteriedödande medel. I vissa fall kan tanden vara så pass skadad att man måste sätta dit en krona.

Inte sällan så sker en rotfyllning i etapper. Dels så kan flera tänder vara skadade och dels så kan det vara så att man måste gå några veckor för att en tillfällig rotfyllning ska ta död på alla bakterier innan en permanent rotfyllning kan äga rum - och verka på bästa sätt.

Ingreppet är inte okomplicerat då det handlar om smala, böjda kanaler som kan ha letat sig långt in i munnen. I vissa fall så behöver man därför specialisthjälp vid en rotfyllning. En sådan kallas för en endodontist. Kallas en sådan in så blir resultatet ofta bättre - men ingreppet tar ofta också längre tid att genomföra.

Varför det dåliga ryktet?

Säg rotfyllning till någon och det är troligt att denne backar tillbaka. Rotfyllning är en behandling som dras med ett ganska dåligt rykte. Det är dock inte så farligt som det låter. visst, det kan göra ont och det är definitivt ett ingrepp som är att anse som obehagligt. Faktum är dock att behandlingen i sig inte är så smärtsam - det är då man drabbas av komplikationer som smärtor kan komma. Vanliga sådana är dessa:

• Infektioner i käkbenet
  
  
• En allergisk reaktion
  
  
• Att nerverna skadas
  
  
• Att tanden går sönder
  
  

Den sista punkten beror på att en rotfylld tand är känsligare och svagare än en vanlig tand och således kan gå sönder enklare. En smäll på en rotfylld tand kan alltså medföra nya behandlingar.

Tandsten finns i två varianter. Den ena kallas för salivsten och är lite lättare att upptäcka. Den blir nämligen ganska mörkt till färgen och sitter som ett lager på tänderna - gärna på insidan av dessa. Den andra kallas för serumsten och är svårare att upptäcka då den bildas i inflammerade tandfickor. Båda kan dock leda till svåra komplikationer om de inte åtgärdas. tandlossning är ett exempel. Det är därför viktigt att förebygga tandsten - något som sker genom korrekt skötsel i form av tandborstning, regelbunden användning av tandtråd samt med hjälp av munvatten.

Därför uppkommer tandsten

Varje gång du äter någonting så bildas det plack. Detta är en bakteriebeläggning som fastnar på dina tänder. Det är viktigt att denna beläggning försvinner så fort som möjligt. Det som gör att plack utvecklas till tandsten är nämligen då det blandas ut med ditt saliv.

"Vårt saliv är extremt rikt på mineraler och då plack blandas med saliv så bildas en hård yta i form av just tandsten. Något som de flesta av oss får på någon tand - även om vi borstar tänderna och regelbundet använder oss av tandtråd."

Det är därför man måste lägga in besök hos en tandläkare också. Det går nämligen inte att ta bort tandsten på egen hand. Man kan definitivt förebygga och hindra uppkomsten, men har plack uppgraderats till tandsten - då måste en tandläkare/tandhygienist ta bort beläggningen i fråga.

Så tar man bort tandsten

Det finns olika metoder för att ta bort tandsten som tandhygienist använder sig av. Den första är äldre och innebär att man använder ett instrument som skrapar bort beläggningen. Detta sköts med handkraft och är en äldre metod som många valt att överge till förmån för mer moderna behandlingsmetoder.

Ett exempel på det senare är ultraljud. Med hjälp av en ultraljudsspets så vibrerar man bort beläggningarna av tandsten på de drabbade tänderna. Efter behandlingen så smetar man på en pasta på tandraden som i sin tur gör ytan slät och fin - det gör det svårare för bakterier att få fäste i framtiden.

Gör det ont att bli behandlad?

Svaret är som regel nej. Det är mer obehagligt än smärtsamt att bli behandlad mot tandsten. Om tandhygienisten använder sig av ultraljud så kan man som patient uppleva ilningar. Dessa upphör dock så fort man slutar med behandlingen.

Om tandsten finns i form av serumsten och således ligger i tandköttsfickorna så kan man välja att använda lokalbedövning - särskilt vid djupa fickor. Där kan nämligen viss smärta förekomma.

Många människor känner obehag inför ett tandläkarbesök. För ungefär 5% av befolkningen är detta obehag så stort att det närmast kan betraktas som en fobi, det som i vardagligt tal brukar benämnas ”tandläkarskräck”.

”Tandläkarskräck är ett allvarligt hälsoproblem som i längden leder till förlust av tänder och även förhöjd risk att drabbas av andra sjukdomar”

Att lida av tandläkarskräck innebär att man helt undviker tandläkarmottagningar och hellre lider av besvär med tänderna än söker vård. Detta är naturligtvis ett allvarligt hälsoproblem som i längden leder till förlust av tänder och även förhöjd risk att drabbas av andra sjukdomar.

Första steget är att kontakta tandläkare

För oss tandläkare är det största problemet med tandläkarskräck att människor helt undviker att ta kontakt med oss till att börja med. För det finns faktiskt mycket vi kan hjälpa till med för att komma tillrätta med rädslan. Numera ingår bemötande av personer med tandläkarskräck i tandläkarutbildningen, och det finns en stor kunskap och förståelse kring problemet.

Framför allt handlar det om att ha en bra kommunikation mellan patient och tandläkare. Till att börja med kan samtal i ett neutralt rum vara en bra start, där patient och tandläkare lär känna varandra. Sådana samtalsrum finns idag på de flesta tandläkarmottagningar. Ett besök hos en terapeut kan också vara en lösning, eftersom det i längden faktiskt handlar om att bota personen från skräcken.

Narkos kan vara lösningen

Ibland krävs det dock mer drastiska metoder för att kunna hjälpa människor med svåra tandproblem och stor tandläkarskräck. Man hinner helt enkelt inte bota någons fobi utan det måste till akuta åtgärder fort. I ett sådant fall kan narkos vara en lösning. Narkos innebär att patienten försätts i en konstgjord sömn där denne är helt omedveten om vad som händer och inte känner någon smärta. Graden av narkos anpassas till behandlingens uppskattade längd och ingreppets grad.

Smärtfri behandling

Smärta är den vanligaste orsaken till att folk upplever obehag inför att gå till tandläkaren och det undviks helt med hjälp av narkos. De bieffekter man som patient kan känna är illamående och huvudvärk vid uppvaket. Narkos har inga kända biverkningar och innebär ingen hälsorisk för patienten, förutsatt att denne är helt frisk. Narkosen möjliggör att flera olika ingrepp kan göras vid ett och samma tillfälle, vilket är en stor fördel för den som lider av tandläkarskräck. Dock är det viktigt att poängtera att smärta även till stor del kan undvikas med hjälp av lokalbedövning, något som det i längden att den som lider av tandläkarskräck förstår.

Narkos sker intravenöst

Narkos vid tandvård sker numera oftast intravenöst, dvs med ett nålstick i hand eller armveck. Gas används numera nästan aldrig, eftersom det ofta ledde till svårt illamående och andra negativa effekter. Under nedsövningen är patienten helt omedveten om vad som sker, och kan vid uppvaket vara något desorienterad. Därför är det viktigt att den som blivit nedsövd har någon anhörig med sig som kan hjälpa till med kommunikationen med tandläkaren efteråt och även hjälpa personen hem.

Narkos vid amalgamsanering

Narkos kan även vara bra vid en speciell typ av behandling, nämligen amalgamsanering. Vid amalgamsanering är det av stor vikt att patienten inte rycker till eller rör sig, eftersom det handlar om hantering av gift, som absolut inte bör sväljas eller hamna i patientens mun. En narkosbehandling gör att tandläkaren kan arbeta ostört i lugn och ro, och förhindra dessutom att patienten råkar svälja amalgamet.

Ingen långsiktig lösning

Narkos kan hjälpa en patient med svår tandläkarskräck, men det är ingen lösning på lång sikt. Narkos är väldigt dyrt och kan inte användas vid varenda tandläkarbesök. Den som fått narkos bör därför vänja sig vid tanken att gå över till mindre omfattande metoder inför nästa besök. Lugnande medel, som till exempel Midazolam, kan ges i flytande form innan behandlingen och bidrar till att patienten blir avslappnad och distanserad till behandlingen. Tillsammans med lokalbedövning kan det göra att behandlingen upplevs mindre skrämmande för patienten. Lustgas är en annan metod som lindrar obehag.

Att få bukt med smärtproblematiken

Vid kontakt med patienter med tandläkarskräck handlar det mycket om att avdramatisera själva smärtfrågan. De flesta ingrepp hos en tandläkare går att utföra med bedövning, även om det bara handlar om att slipa bort tandsten. Är man rädd för att bedövningssprutan ska göra ont kan man få en bedövningssalva innan, som helt tar bort känseln där man ska få sticket. Genom samtal och ordentlig förberedelse går det att hjälpa patienter med grav tandläkarskräck att överkomma sina rädslor och få hjälp till en bättre tandhälsa, med eller utan narkos. Men för att få hjälp måste man själv ta första steget och kontakta oss.

Vi hjälper dig

Lider du av tandläkarskräck och har funderingar kring narkos eller andra former av bedövning? Kontakta oss så kan vi berätta om hur vi kan hjälpa dig. Vi träffar dig gärna i en neutral miljö, för att lära känna dig och utröna vad du har för problem och hur vi bäst kan hjälpa dig att lösa dem.

Sverige, tillsammans med de övriga nordiska länderna, ligger ofta bra till i internationella jämförelser över vilka länder som har bäst tandhälsa. Särskilt gott ställt är det med hur många tänder vi får behålla upp i hög ålder. Här har vi det högsta snittet i världen. Bland svenskar mellan 50 och 90 år ligger snittet på 24,5 egna tänder kvar, snittet för Europa 18,7 egna tänder kvar.

”Det är glädjande att vi generellt har så bra tandvård i Sverige. Mycket tyder dessutom på att svenskarnas tandhälsa kommer att bli än bättre i framtiden”

Svenskar är generellt också väldigt nöjda med sin tandhälsa, och upplever inte att de behöver skämmas för sina tänder eller att de lider av besvär orsakade av dålig tandhälsa. Här är vi dock slagna av tyskar, danska och holländare, som anser sig ha ännu bättre tandhälsa.

Än bättre i framtiden

Det är så klart glädjande att vi generellt har så bra tandvård i Sverige. Mycket tyder dessutom på att svenskarnas tandhälsa kommer att bli än bättre i framtiden. De flesta svenskar besöker regelbundet tandläkaren och får sina tänder undersökta, vilket ökar chansen att upptäcka karies och tandlossning i tid och sätta in åtgärder. Många äldre som syns i statistiken idag är också uppväxta under en tid då medvetenheten om tandvård inte var lika hög som idag, så på sikt kommer de äldre generationernas tandhälsa också att bli allt bättre.

Varför är svensk tandvård bra?

Svensk tandvård har i stor utsträckning lyckats med sin föresats att få alla samhällsklasser intresserade av sin tandhälsa och vikten av att själva sköta sin egen munhygien. Det är just detta fokus på egenvård som ger resultat i de breda folklagren. Egenvården är det viktigaste inslaget i ett lands tandvård, och är befolkningen ointresserad eller har kunskapsbrister kring munhälsa går det inte att få en bra tandhälsa i ett land.

Gemensamma ansträngningar

Fluortanter, tandhygienister, folkbildare, politiker - många kan ta åt sig äran för att svenskar generellt idag har så bra tänder. Så har det inte alltid varit. För mindre än hundra år sedan såg situationen helt annorlunda ut. Vår svenska tandvård är ett resultat av många reformer och en del av folkhemsbygget och den allmänna välfärden. 1938 startade Folktandvården, till en början bara för barn men sedermera även för vuxna. Under 50-talet kom fluortandkrämen, en viktig beståndsdel i en god tandhälsa.

Att unga människor under 23 år har gratis tandvård i Sverige är också helt avgörande för att vi har så bra tandhälsa i Sverige. Att barn och unga tidigt inser vikten av en god tandhälsa, samt får lära sig tekniker för att sköta sina tänder, är oumbärligt.

Behövs ytterligare reformer?

Tandvård är dyrt. Tyvärr anser många att det fortfarande är såpass dyrt att man inte anser sig ha ård att besöka tandläkaren ens för rutinkontroller. Särskilt vanligt är detta bland äldre, där så många som 10% inte anser sig har råd med tandvård. Genom åren har många reformer genomförts, men kanske behöver det allmänna tandvårdsstödet ytterligare ökas för folk som inte kommer upp i en viss inkomstgräns, till exempel på grund av skrala pensioner?

Att ha en god tandhälsa som gammal kräver dock att man tar sitt ansvar själv tidigare i livet, och är noga med att sköta sina tänder. Här kan man hjälpa sig själv genom att utnyttja det tandvårdsstöd som finns och regelbundet träffa en tandhygienist eller tandläkare och få sina tänder undersökta. Tar du hand om dina tänder mitt i livet är chanserna stora att du får behålla dem även senare i livet.